Från skogen till förorten – samma kamp


Kriskom är ett projekt för research och kommunikation samtidigt som vi aktivt försöker stärka kamperna för ett återtagande av natur- och samhällsresurserna, vart de än är. I början på året deltog vi i några av de initiativ och stormöten som ägde rum kring ockupationen av Husby Träff dit vi tog vår syn på utförsäljningar och privatiseringar men också kamperfarenheter från den ockupationsvåg som svepte över landet 2008-2010.

När Husby Träff i Järva i norra Stockholm ockuperades var vi där under stormöten, fest, diskussioner och den avslutande Förortskonferensen. Vi var där eftersom vår uppfattning är att olika lokala initiativ måste kommunicera och kamper måste cirkulera, något som också gjordes bl.a. genom Pantrarna som delade med sig av sina kamperfarenheter för en fritidsgård i Göteborg. Precis som under ockupationen av Aspuddsbadet 2009 (där några av oss deltog) utgjordes sammansättningen i Husby av en brokig skara individer i alla åldrar med väldigt olika bakgrund enade i det gemensamma begäret att återta de hotade resurserna. Ockupationen besöktes av folk från hela staden och landet som bidrog med arbete och kunskap men den var, till skillnad från medias bild, folklig och djupt lokalt förankrad. Husby Träff räddades (om än tillfälligt) och ortens huvudpersoner fick den respekt de krävde. Dessutom upptäckte vi nya sätt att leva, samarbeta och kämpa vilket lever kvar i det nätverk kampen producerat.

På Gotland lyckades befolkningen nyligen avstyra förödelsen av Ojnareskogen där korrumperade tjänstemän i förvaltningsmyndigheten Sveriges Geologiska Undersökning givit grönt ljus för det multinationella företaget Nordkalk. Med sina kroppar lyckades gotlänningarna blockera maskinernas väg trots att de skyddades av polis med militärfordon. Denna folkliga kamp sänder ut samma budskap som den i Husby: kamp lönar sig. Och den stärks av att cirkulera: kampen har lyckats sprida sig från Gotlands skogar för att nå städer över hela landet.

Den gemensamma nämnaren hos dessa kamper är det kollektiva anspråket på och återtagandet av natur- och samhällsresurserna. Överallt i landet ställs folket mot politiker, tjänstemän och affärsmän som behandlar resurserna som om de vore deras samtidigt som de beskyddas av polis trots korruptionen och maktmissbruket.

I dessa tider av total kris i den representativa politiken är kollektiv intervention absolut nödvändigt. Vi är övertygade om att ifall vi ska kunna stoppa rånet på oss och de framtida generationerna måste vi likt gotlänningarna blockupera samt cirkulera och sprida kamper.

Vi har sagt det förr, det räcker inte att tvinga fram folkomröstningar. I veckan avgjordes folkomröstningen i Tyresö kommun. Rånet på de gamla och funktionshindrade kan få fortsätta trots ett rungande nej. Tilltron till den representativa politiken är så oerhört låg att få tog sig till vallokalerna. Trots att man på två plan (mot utsugningen och mot den representativa politikens skådespel) har sagt nej har de styrande politikerna ”svårt att tolka vad folkviljan är”.

Risken är alltså stor för ett liknande scenario vid folkomröstningen 2014 i Upplands Väsby kommun, om Sjöstaden som den blå extremmitten vill bygga och fortsätter att planera. Nu har även ett initiativ i Alby börjat arbeta för att driva fram en folkomröstning mot den röda extremmittens planer på att sälja 1300 lägenheter till ett privat företag. Dessa folkomröstningar kan inte vara ett mål utan ett medel i kampen mot den styrning utav våra territorier och resurser som politikerna, tjänstemännen och affärsmännen utövar för att fylla privata fickor med offentliga medel.

Folkomröstningarna löser inte styret över våra territorier, privatiseringar och utförsäljningar. Vi är övertygade om att vi måste använda den kollektiva intelligensen och det demokratiska beslutet i stormöten för att tillsammans intervenera mot våra motståndares (oavsett färg) planer.

 

 

 

 

Comments are closed.